Närkontakt med tullen

M är verkligen galen i förpackningar. Men så är hon ju formgivare också. I hennes kök på Lundagatan hade hon en tre meter hög hylla med snygga förpackningar från världens alla hörn. Hon har varit runt en hel del själv, men hennes globetrottande pappa har också bidragit. Och även andra. Cigarettpaket från obskyra länder är också ett intresse och vi har en konstfull kreation inom ram på väggen i vardagsrummet där min favorit är ryska Kosmos-ciggisar. Cohiba-paketet är också magiskt. Jag har själv blivit biten av detta med att attraheras av ytan på en förpackning mer än innehållet och kom hem från Chile för några år sen med såväl kakaopaket från Brasilien som chilenskt bakpulver. På Arlanda efter 22 timmars flygning hem, sög tullen in mig och mina vänner direkt. Det är tydligen så, att det är populärt att köpa med sig te med lite lite kokaextrakt hem från Sydamerika, en produkt som finns i livsmedelsbutiker. Och vaaar är den narkotikaklassad? Jo, i Svea Rike! Varning härmed utfärdad. Inget sånt i min eller vännernas väskor men jag fick skeptiska ögat när bakpulverburken återfanns nedstoppad i en gympadoja. Jag blev givetvis nervös och hasplade ur mig en lång förklaring om min sambos intresse för livsmedelsförpackningar oavsett innehåll från olika delar av världen etc, etc. Tulltjänstemannen höll slutligen upp handen för att få tyst på mig och tillstod vänligt att han själv var från Chile och var bekant med varan. Trodde heller inte att den var snillrikt förseglad efter att ha blivit proppad med kokain/heroin, så han lät mig gå. Måste vara för att jag ser så snäll ut.

På sistone har M även snöat in på att köpa Pez-figurer via Tradera (Darth Vader och R2-D2 är tunga Bosse-favoriter). Känns som att det är enklare att förklara sig för tullare med sådana i väskan.