von Fersen

Horace Engdahl skämtade på senaste Akademiträffen. Gårdagens nyhet igen, men jag tyckte den kunde utgöra en snygg ingress till detta inlägg om mina senaste experiment med färs. Ja, inte så särskilt våghalsiga, men de blev ruggigt goda. Två tillfällen; en med bra-iga lammfärsen från Hötorgshallen (mycket kött, lagom med fett) och senast med blandfärs. Med lammfärs blev det absolut bäst. Till fyra vuxna och två barn använde jag 800 g färs som jag blandade med ett ägg, två finrivna vitlöksklyftor, en finriven gul lök, en tesked av vardera kanel, garam masala och spiskummin, en tesked torkad timjan (ja, det kan ju låta som skvatt galet att kombinera med föregående kryddor men blev riktigt bra), en finriven palsternacka, några skvättar Maggi-sås (finns på asiatiska livs) och slutligen 1-2 tsk salt och ett gäng varv på vitpepparkvarnen. Blanda blanda noggrant och sedan skapa järpar för stekning. Bryna i smör och olivolja för att sedan slutstekas i ugnen under folie där potatishalvorna redan står och bakas. Därefter dags för såsen!

Och där blev det Cajsa Warg för hela slanten... Vispade ur pannan med lite vatten och tillsatte sedan 3-4 dl matlagningsgrädde. Kokade in stillsamt medan jag smakade av med svartvinbärssaft (hade ingen gelé), timjan, kanel, Maggi-sås, vitpeppar och soja. Till slut tog jag fram järparna ur ugnen och körde ner i såsen (inklusive den goda saften som de små färsingarna släppt ifrån sig). Underbart gott med en skön kryddning och subtil smak av palsternacka.