Matresan

Förra helgen var vi i Göteborg för att fira M:s farmor som fyllde 100 år. Så häftigt! Telegram från Kungen & Silvia och stora balunsen med hela släkten på lördagskvällen. Barnen fick träffa tjugotalet sysslingar och hade riktigt roligt. Vi åkte ner redan fredag morgon, så att vi fick lite mer av kära Gbg. Efter att ha installerat oss på hotellet tog vi oss ner till stada och så sakteliga mot en av mina favoritrestauranger, Smaka. Ombord på vagnen såg jag när vi stannade vid Grönsakstorget en för mig ny chokladbutik på ett hörn, G Chocolat. Jag larmade den alltid lika chokladintresserade M och vi kastade oss av tillsammans med ungarna för att tio i sex ramla in i den finaste lilla butik.

Pralinerna innehöll en massa radikala fyllningar och de var också små konstverk. Jag fastnade för en spräcklig liten sak som jag tyvärr inte minns namnet på just nu. Men överlag var det mycket goda praliner och jag kan rekommendera ett besök nästa gång ni är i Götet.

Väl på Smaka fick vi ett bord i den lugna delen av restaurangen och jag tryckte på att de andra skulle prova husets berömda köttbullar. M och jag tog en fantastisk förrätt, gubbröra med äggula och smörstekt kavring och därtill en immande pilsner. 

Eftersom jag själv närmast överdoserat på Smakas köttbullar genom åren, slog jag i stället till med deras kåldolmar. Snajdigt potatismos och utsökt pressgurka sällskapade de mest charmerande dolmar och en perfekt skummad gräddsås. Jag smakade givetvis några köttbullar från de andra, men jag måste säga att min rätt satt helt rätt, om man säger så.

Tokigt mätta rullade vi tillbaka till hotellet och vi somnade sedan tidigt allihopa. Bra det, eftersom vi hade Universeum på agendan lördag förmiddag innan det var dags att klä sig fint och ta sig till festen. Barnen snabbspolade givetvis de vackra fiskarna och regnskogen bara för att jag hade bespetsat mig på en meditativ stund framför de gigantiska akvarierna. Lekrummet lockade mycket mer. Och det stället är ju riktigt riktigt bra för överenergiska barn! Så där blev vi i flera timmar. Vi lyckades dock få med oss de små rackarna till restaurangen för lunch och den blev faktiskt över förväntan. M och jag beställde havswallenbergare med dill- och citronsås. Lät gott, men när vi fick in en relativt torr fiskbiff och slafsigt upplagd sås slocknade min låga en hel del.

Döm om min förvåning när första tuggan avslöjade en jättegod wallenbergare och perfekt balanserad sås samt krispiga grönsaker. Så humöret blev på topp trots det första negativa synintrycket!

Utpumpade anlände vi till hotellet för att göra oss finfina. Vi hann med en sväng i hotellbaren med M:s kusiner innan taxi till la grand fête. Och den blev verkligen grandios. Höjdpunkten var när farmor, halvblind och halvdöv, ställde sig upp för att hålla ett välkomsttal. Jag blev riktigt rörd och imponerad. Maten och vinet höll hög klass. Förrätten, anklevermousse (en riktig höjdare!) glömde M att fotografera. Varmrätten, lax med tillbehör förevigades dock.

Liksom den sanslöst goda desserten - hjortronparfait i ett skal av vit choklad och med sås på dito choklad. Jösses vilken fullträff! Middagen var lång och tröttande för den lilla och gamla damen, så hon bröt upp redan vid elvasnåret. Vi passade på att smita då också med två fullständigt utschasade ungar. 

X2000 tillbaka till Stockholm på söndagen och en fullt godkänd räkmacka från bistron. Barnen åt fullkornsplättar, jag lyckades lägga vantarna på de två sista portionerna. Yesss!