Lergryta
Å nu så blir det sjuttital med Schlemmenkopf och Römertopf! I alla fall för mig kastar denna kokkonst mig tillbaka till barndomens kök på Artillerigatan med medaljongtapeter i brunt, orange och vitt samt nån typ av manchestergardiner (!) med stora orangea blommor mot brun bakgrund. Krasse på blöt bomull i fönstret och en stor röd plåtlampa över matbordet. Vän av historia skulle nog hävda att detta med lergryta går så långt tillbaka i tiden som människan har kunnat laga mat med hjälp av eld. Men jag kan inte erinra mig att ha varit med då, sålunda mina barndomsreflektioner. För M är läget ett helt annat. Hennes mammas lergrytor gick varma hela hennes uppväxt, gör det än idag och hon har själv lagat kyckling i lergryta regelbundet sedan hon flyttade hemifrån. När jag ramlade in i hennes liv fortsatte vanan och det är ett välkommet sätt att få ihop en god middag smidigt. Vi har en lergryta dedikerad för fågel och en - hittills oanvänd - som skall nyttjas för fisk. När jag tillagar kyckling blir det hyfsat gott. M och hennes mamma har handlaget i ryggmärgen och får till det så in i bänken gott. Principen är dock enkel. Blötlägg lergrytan (10-15 min) och förbered de grönsaker som önskas ingå - förslagsvis palsternacka, morot, lök, vitlöksklyftor (massor) och fänkål. Morötter och vitlöksklyftor kan vara hela, resten delas i fåtal bitar. Upp med lergrytan ur vattnet och sedan i med grönsakerna i botten och på med kycklingen (jag brukar skära bort överflödigt skinn och gumpen). Riv skalet av två apelsiner, dela dem i fjärdedelar och pressa saften över kycklingen. Stuffa sedan pippifågeln med så mycket av apelsinvraken som går (M brukar skära bort skalet - hävdar att det blir beskt, kanske därför hon är långt mycket bättre än jag på detta) och gnid in dess skinn med det rivna apelsinskalet. På med soja, salt, peppar och gärna en slatt med vodka eller annan sprit. Och varför inte några bitar med skalad ingefära också? Locket på och in i kall ugn för att sedan sätta tempen på 225 grader och lämna det hela i fred i 1½ timme för normalstor kyckling. Jepp, det tar tid; så att göra detta på helgen är väl ett hett tips. Men så har man ju typ en timme i lugn och ro innan det är dags att förebereda potatis/ris/cous cous/bulgur/quinoa... Anything goes.
Och till sist en varning om man inte vill sitta resten av kvällen med ömmande ansikte: öppna locket ifrån kroppen när lergrytan kommit ut från ugnen! Vis av erfarenhet...
Etiketter: Middagstips
4 kommentarer:
Oj, vad inspirerande! IKEA har börjat sälja lergrytor igen så jag förutsår en ny trend.
Kul att vara trendsetter...;-)
Jag ser fram emot att få läsa om dina eventuella lergryteexperiment på din blogg framöver!
Även roligt att du uppmärksammade Tyst Hav. Det ger tyngd åt en viktig fråga.
/ Bosse
Hittade hit när jag letade efter recept. Nu står lergrytan i ugnen! Tack!
Hittade detta för att få tiden på hur länge en kyckling skulle vara i ugnen, tack! Kör på detta när jag kommer hem
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida