En halvmeter Gefle

Idag var jag uppe i Gävle och höll föredrag på konferens. Liksom alla talare fick jag en present som tack för min insats, nämligen "En halvmeter Gefle". Lätt misstänksam tog jag emot gåvan under applåder och fick verkligen en avlång kartong med decimeterskala på utsidan som uppgick till fem stycken. Varför misstänksam? Jo, jag blev lite orolig över att innehållet skulle utgöras av ett fång av traktens specialitet, långkorv. Så var dock icke fallet, utan givetvis en radda av för staden utmärkande produkter, fint förpackade på rad.

Först två små halmjulbockar och en ask tändstickor (fyndigt!) som följdes av en ask Läkerol. Därefter konfekt från Gefles Chocolaterie i sällskap med en svart ask formad som en hockeypuck med Brynäs-loggan på, innehållandes lakritstabletter. En nyckelkedja med ett litet leksaksånglok (de är tydligen stolta över sin järnvägstradition) övergick till en påse Ahlgrens bilar och slutligen en kartong Gevalia Cappuccino-pulver (10 koppar, osötat). Wow, liksom.

Tåg hem och jag fick äntligen åka på övervåningen av de däringa nya regionaltågen! Jag kan inte riktigt förklara varför det var så roligt. Men det var det. Fick dessutom lite bättre vy över Tierp och kunde för första gången konstatera att det faktiskt finns lite schyssta (och stora) kåkar där, inte bara betongbunkercentrum från sextiotalet. En kvinna i sätet bredvid mig uppvisade en intressant kosthållning: clementin och en ask kittost - Blå Castello tror jag att det stod. Denna åt hon direkt ur folien i stora tuggor (riktigt stora) för att sedan övergå till citrusen. Atkins, eller nåt? Jag är väl inte den att döma, men jag blev lite lätt illamående.