Förvånansvärt god sås

Modern bjöd på denna till fiskpinnar. Funkar nog just till stekt fisk, allra helst egenpanerad stekt torsk. Men det orkar man ju inte göra så ofta. Vilket får mig att börja fundera. OK, färdiga fiskpinnar är ju jättebilliga men är det verkligen så bra med de därna transfetterna som paneringen innehåller? Svar nej. Och vissa uppger att firrarna transporteras kors och tvärs över världen för panering, paketering etc innan de når våra frysdiskar. Att köpa färsk filé och panera själv är inte svårt och smakar hundra gånger bättre. Men det är ju det här med enkelheten i att bara dra fram ett paket ur frysen och voila! - färdig mat på några minuter. Vi får se hur det blir framöver, men jag har känslan av att hemlagat är en lyx som vi bara unnar oss på helgerna. Läste i SvD idag att marulk och spätta nu är listade som utrotningshotade. Bara certifierat fiske av hoki och alaska pollock är OK, tydligen. Jag får väl omvärdera de sistnämnda. Pangasius-fileer, som plötsligt svämmar över i affärerna, fick stora rödljuset. Och inte mig emot - denna hajmal odlas under ekologiskt tuppjuckstokiga former i Sydostasien och smakar inget annat än dy och gjyttja; provade en gång och kommer aldrig mer ta denna firre i min mun. Inte så förvånande i och för sig - malfiskar gör väl just inget annat än dammsuger bottenssedimenten med sina munnar. Huga.

Men nu tillbaka till såsen! Riv kålrot (jepp, ni läste rätt) fint, kanske 1-2 dl. Blanda med creme fraiche (lätt) och nån matsked majonäs. Vitpeppra och örtsalta. Riktigt gott!