Alaska Pollock

För ett tag sedan lagade jag till ångkokt ryggfilé av denna "tillåtna" fisk. Inte särskilt lyckat, faktiskt. Den hade en konsistens och smak som erinrande om...kofta. Så A.P lär nog få fortsätta som ingrediens i våra liv enkom som fiskpinne. Men om även den är med på den famösa Nordhavet-Kina-Sverige-traden så vetefan om jag vill fortsätta bidra till sånt vansinne; jag ska kolla vad det står på förpackningen nästa gång jag handlar. Well, well...när jag då lagade till ryggfilén gjorde jag en finfin räksås till - lade skalen från de små raringarna i en kastrull och täckte med vatten för att sedan koka upp och puttra på i säkert 20 minuter. Om jag inte minns fel drog jag i en krossad vitlök, timjan och några vitpepparkorn också. Silade bort skalen och kokade in vätskan rejält. Sedan i med salt, lite hummerfond och en klutt delikatesskryddad tomatpuré vars syra balanserades upp med en gnutta socker. Grädde på det och som en sista puff en skvätt sherry. Rart och snällt mot smaklökarna.

Jag la upp firren lite snyggt i en djup tallrik med såsen, potatis, räkor och broccoli som sällskap för att locka ungarna att prova, vilket de gjorde. Och de åt verkligen upp allting. Kan bara bero på såsen. Eller så var det bara jag som tyckte att fisken smakade kofta.