Böckling och äggröra

Rätt kladdigt att rensa, men har man bara tagit sig över den tröskeln är det en ljuvlig lunch tillsammans med äggröra, tomat och krispigt knäckebröd! Och har man gräslök hemma skapar man pricken över det berömda i:et genom att finhacka den och sprinkla över äggröran. Men det hade jag inte idag.

Crêpes

En tung favorit och jag undrar varför jag inte hänger på Fyra knop mer än jag gör (dvs. tyvärr väldigt sällan). Hemma gör vi det inte heller så ofta, ugnscrêpes vill säga - antar att det beror på det där med att komma ihåg att steka en stor laddning pannkakor i förtid. Men på sommaren har man ju tid och lust! Därför blev det en deliciös lunch för att fira att kära syster kom ut på besök. Jag hade dagen innan stekt på en dubbel sats pannkakor (4 ägg, 4 dl vetemjöl och 8 dl mjölk plus en nypa salt) och piffat till smeten med kanske en tesked vitlökspeppar, denna eminenta produkt. Inför lunchen skalade jag sedan räkor, kokade in skalen med diverse örter, grönsaker, salt, vitpepparkorn och tomatpuré till en god fond som jag sedan hade som bas till en béchamel som blandades med en rejäl näve riven parmesan. Jag hade även fräst ihop delade champinjoner (börja i kall panna utan fett!). Räkor, champinjoner och ostsåsen blandades med nyklippt och finhackad dill, några varv på svartpepparkvarnen över, innan alltihop lassades in i de kryddiga pannkakorna, rullades ihop och gratinerades en stund i ugnen (säg 10 minuter i 225 °) med riven ost on top. Sjukt gott!

Smörrebröd # 3

Danskt rågbröd, potatissallad, goda rostbiffen, rostad lök och bostongurka. Med den röda Tuborg:en till: Bosse i tårar av matglädje och tacksamhet.

Goda pizzan

När man har bråttom och ändå vill göra pizza hemma, är de där illgröna förpackningarna med färdigkavlad deg och en burk tomatsås överlägsna! Idag rullade jag upp ett rör deg och döm om min förvåning när skiten nästan exploderade i ansiktet på mig. Poff! M undrade från övervåningen vad jag höll på med, men jag kunde snabbt lugna ner henne. Trots denna fadäs är min uppskattning för produkten intakt.

Dagens pålägg utgjordes av nämnda tomatsås, riven ost, stekt lök blandad med färsk timjan, rosmarin och salvia, röd paprika, urkärnade kalamataoliver samt teeny-weeny bitar av prima sardell. Jag blev nöjd.

Svampbob & jag

Barnen älskar Svampbob Fyrkant. Och jag kan själv finna nöje i vissa episoder som är så absurda att jag misstänker att skaparna, liksom jag anar om Teletubbies upphovsmän, provat rejäla mängder illegala substanser. Svampbobs huvudföda verkar utgöras av krabburgare som serveras på den lokala syltan nere på havsbotten.

Sålunda ville F ha krabburgare förra helgen. Och vad gör man inte för att glädja sina barn? Hackade därför upp ett gäng ingredienser fint, närmare bestämt laxfilé och crab sticks och blandade det med avvattnat krabbkött från burk. I med ägg, potatismjöl, salt, vitpeppar och lite finriven gul lök samt en släng hummerfond. Steka på lagom värme i smör och sen in mellan grova hamburgerbröd, dressing och grönsaker (isbergssallad, gurka & tomat).

Själv tog jag en klick av Lohmanders eminenta béarnaise i stället för hamburgerdressing vilket blev sjukt gott - kan rekommenderas!

Valborg och dess konsekvenser

På Valborgsmässoafton hade vi full rulle med två familjer på besök. Jag körde favorit i repris eftersom det är så enkelt att laga mycket: lammfärsbiffar och tzatziki. Denna gång gjorde jag smeten efter konstens alla regler med ströbröd och potatismjöl i mjölk, ägg, lök etcetera. I stället för våghalsig indisk touch vräkte jag i finskurna basilikablad, timjan och persilja i sällskap med harissa och vitlök. Men när jag går enligt boken blir det alltid konstigt..smeten blev så lös och jag fick ett litet helvete när jag skulle grilla biffarna.

Till slut löste det sig dock och vi njöt fullt ut av den återigen perfekta tzatzikin, välsmakande lammfärsbiffar och klyftpotatis. M hade även gjort Annas underbara auberginekaviar som kompletterade bra. Kompisen M gjorde en sallad (ruccola, babyspenat, rödlök, gula och röda tomater) som var himmelsk, helt ekologiska produkter med fetaosten och kalamataoliverna som pricken över i:et. Efterrätten var då den tidigare omnämnda och av kompisen M2 gjorda hallonrabarbersvissen.

Igår hade vi ett gäng rester och det blev en fin lunch. Idag hade vi fortfarande kvar lammfärsbiffar som var alldeles för goda för att inte hitta på nåt med. Så jag drog ihop en tomatsås lite snabbt med Mutti-tomater, tomatpuré, rödvin, vitlök, svartpeppar och grönsaksbuljong som fick puttra en timme. Därefter mosade jag lammbiffarna noggrant med en gaffel och vräkte ner i såsen för ytterligare en halvtimmes kokning. Jag blev lite nervös att barnen inte skulle tycka om den lite rökta grillsmaken, men de åt med god aptit. Personligen tycker jag faktiskt att det blev en av de godaste köttfärssåser jag nånsin gjort. Lustigt.

Tack sol

Vilken söndag! Jag hann veckohandla innan lunch och sedan var det trädgårdsläge för hela familjen med korvgrillning. Jag hade köpt goda Skärgårdsgrillare och ekologiska lammkorvar och rotade sedan fram schyssta salsan ur frysen, tzatziki från kvällen innan och en pizzasallad som fortfarande var fräsch. Ut på bricka tillsammans med diverse senap, ketchupar och grova korvböd.

Efter lunch fick jag en stund med tidningen i hängmattan innan det var dags att släppa loss fönsterputsar-Bosse. Det är så rackarns avkopplande att tvätta fönster och så trevligt när vinterdammet är borta och man ser kristallklart ut.

Middagen blev god med bacon- & broccolipasta och nya bekantskapen Radiatori från Zeta. Riktigt goda och spänstiga!

Jobbade hemma idag igen

Hungern infann sig som vanligt 11.15 prick. Jag är banne mig som Skalman... Rotade runt i skåpen och hittade skruvmakaroner, bacon, parmesan och ägg. Kokade pastan, stekte baconet i bitar och lät dem sedan vila på ett fat med hushållspapper för att dra ur fettet ordentligt. När pastan var klar, slängde jag ned den i heta pannan tillsammans med lite gaffelvispade ägget, en riven vitlöksklyfta, en eller två matskedar riven parmesan samt de avfettade baconisarna. Röra röra med slev och sedan upp på tallrik för svart regn från pepparkvarnen. Delikat lunch.

Schyssta mackor

Igår var det segt med inspiration till middagen, så ungarna fick tortelloni medan jag rotade runt i kyl och frys för att hitta något roligare till M och mig. Fann både räkor, avokado, sallad, citron och kallrökt lax, därtill även majonäs. Vitlök finns alltid hemma, så jag rörde snabbt ihop en fuskaioli och drog till affärs och köpte rostebröd. Enkelt och gott!

Söndagslunch

Inte så många idéer när jag gav mig iväg för att handla, men så stötte jag på hamburgerbröd och köttfärs; sen var saken biff (ursäkta). Hemma igen blandades 500 g köttfärs med en finriven gul lök, salt och svartpeppar. Barnburgarna formades och sedan brottade jag ner en slurk av den trevliga Jim Beam Barbecue Sauce i återstående smet.

Steka steka och lite cheddarost på, därefter bygga burgare efter eget tycke och smak. M hade även rullat in potatis, morot och palsternacka i ugnen vilket blev ett fräscht tillbehör.

Kom på efteråt att jag hade glömt rödlöken till min burgare (är den ende i familjen som gillar det), men det var gott ändå. Dessutom får jag fortfarande hångla - är i karantän dryga dygnet efteråt de gånger jag faller för lökfrestelsen.

Jobbade hemma idag

Och vilket bra tips man fick från Allt om Mat! 1 ägg, 1 msk vatten, 1 msk gräslök, 1 msk kaviar, lite salt och svartpeppar. Vispa tills kaviaren löst sig och omeletta i panna och smör på medelvärme. Godis ihop med grovt rågbröd! Och deliciös liten lunch med kompletterande bran flake müsli som efterrätt. 

Hade det inte varit för gräslöken kunde man trott att man var vilse i pannkakan...

Alltid lika bra

Myslunch med M på Arirang Vega. Underbar mat som är så god att man liksom blir hungrigare ju mer man äter. Tur att det tar slut till slut. Här ligger den.

Laxburgaren

Den som finns med i bildsviten här nedanför. Väldigt väldigt god och dito uppskattad av ungarna. Minus rödlök då, vill säga. Till fyra burgare skar jag loss skinnet från 500 g laxfilé. Hälften hackade jag fint, andra hälften grovt. Blandade sedan i bunke med 1 msk ströbröd, 1 ägg, 1 msk potatismjöl, en liten finriven vitlöksklyfta, en skvätt hummerfond samt vitpeppar och salt (här kan man ju freestajla rätt hårt vad gäller kryddningen). Laxfärsen fick sedan vila 30 minuter i kylen medan tillbehör såsom isbergssallad, gurka, tomat, rödlök och majonäs med bostongurka bereddes. När det var dags att steka det hele insåg jag att smeten var alldeles för lös för att forma burgare med händerna, så jag skvilpade med slev upp fyra rättvisa högar i brynt smör och medelvarm panna som jag sedan plattade till och formade med hjälp av stekspaden. Vände försiktigt efter 3-4 minuter och stekte igenom ungefär lika länge igen. Schysst lunch!

Tur som en tok

Hemma fortfarande i försök att bli helt frisk från denna så envisa influensa. Dock så på bättringsvägen att hungern drabbar hårt igen. Turligt nog hade jag både De Cecco´s så jättebraiga linguine no. 7, parmesan, soltorkade tomater samt en stump tryffelsalami hemma. Så jag drog ihop en godingpasta genom att först fräsa lite vitlök i smör och låta tomat och salami svettas en kortis därefter. Blandade sen med nykokt pasta, parmesan och svartpeppar. Krafterna återvänder.

Fläskpannkaka

Denna suveräna helgmat! Med lingonsylt, morot och (iskall) mjölk. Nuförtiden räcker inte en plåt till oss - det är strid på kniven om de sista bitarna. Undrar om jag ens behöver skriva recept, men till en plåt ändå behövs 2-300 gram rimmat fläsk. Klipp/skär av svålen och dela upp i små bitar, storlek efter behag. Oj! Glömde... Det är bäst att göra smeten först, så att den får stå till sig och mogna. Blanda 2,5 dl vetemjöl med 0,5 tsk salt i skål eller tillbringare. Vispa med 3 dl mjölk till jämn smet och häll sedan i 3 dl mjölk till under lätt vispning. Sedan i med 3 ägg och vispa på en stund. Tillbaka till fläskbitarna: bryn dem på plåten i 225 grader och i sällskap med lite fett, kanske 5-10 minuter. Håll koll så att de inte bränns vid. Ta ut plåten och lägg eventuellt i lite mer fett, häll sedan över smeten. Grädda i 20-25 minuter.

Ansjovis

En av mina absoluta favoriter alla kategorier - kokt ägg på smörad knäckemacka och ansjovisfiléer på topp. Kanske lite svartpeppar också. Väldigt basalt, men ack så delikat. Rödlök eller gräslök platsar också, men är inte av nödvändighet.

Läste i DN:s senaste smakduell (tycker fortfarande att det är ett riktigt kul grepp generellt) om huruvida färdigfiléad ansjovis står sig mot hela på burk. Det stod i själva testet att egenrensad är absolut godast på äggmacka. Jag har varken tålamod eller rätt knivar för att rensa de små raringarna, men jag får väl ge mig på det någon gång framöver! Och jag har ju faktiskt haft lyxen att växa upp med en mamma som rensat noggrant för Jansson m.m.

Ha! Jag minns en stor fest i Medelpad där värdinnan fick stackars svågern att rensa typ hundratals firrar till nattvickningens frestelse. Men hon har alltid varit väldigt kvalitetsmedveten och det blev ju väldigt gott. Så såhär flera år försent: tack Martin! En annan fest däruppe, med egenfiskade flodkräftor i pittoresk fäbod: jag fick i uppdrag av samma värdinnas pappa att rensa en burk surströmming - lite på kul, för att inviga alla 08:or i den sköna upplevelsen med surströmmingsklämma innan kräftkalaset. Så där stod jag i regnet (fick ju inte vara inomhus med doften) i finskor och skjorta, envist rensandes, och blev blötare och blötare. Vill minnas att jag hade ett paraply, men försök själv att rensa surströmming med det fastklämt mellan axeln och käken...inte helt lätt. Familjen U har en unik förmåga att få folk att ställa upp på de mest tokiga saker. Min insats uppskattades...sisådär av övriga.

Sist men inte minst vill jag ifrågasätta ansjovis på tub, som verkar vara Abbas senaste snilleblixt. Har det inte gått för långt då?

Och sen blev det rester

Jag hade ju köpt en maffig 2,5-kilosbit av fläskkarré, så det blev en del över. Vi har nada plats i frysen och det enda som fanns att göra var att steka upp allt. Måndagen blev hemmajobbardag, och jag brassade ihop ännu en GI-inspirerad måltid som lunch till M och mig. Kokade rött ekologiskt råris (45 minuter!) och sedan lite morot och broccoli (körde den i mikron med lite vatten i botten på ett fat - smart!). Hackade upp återstoden av fläskkarrén och stekte på bitarna en stund för att sedan ha i riset och grönsakerna. När allt var genomvarmt hällde jag över den steksky som var kvar och värmde på igen. Otroligt gott.

En macka till

Sen räcker det för den här gången. Gå in på Sturehof, sätt dig vid ett bord och säg "Dalarömacka". Hel eller halv. Det finns få måltider som så uttalat skriker efter iskall öl och nubbe. Det går givetvis lika bra att göra den hemma. Börja med att rensa och ta fram filéerna från två (nyrökta) böcklingar. Smöra sedan en skiva kavring och fördela fisken över den lite snyggt. Placera en matsked sikrom i mitten och gör en liten grop där en äggula tillåts vila. Strössla en matsked finhackad rödlök samt en matsked dito gräslök över alltihopa. Servera med en citronklyfta. Och som sagt - en immande kall pilsner och en liten jamare sitter som en smäck därtill.

Egentligen ska det vara Dalarölimpa i botten, men jag har åtminstone ingen aning var man finner detta bröd utanför byn själv så det får bli kavring.

Böckling och äggröra

Riktig nattamat. Igår hade hungern inte återvänt till M och mig vid middagstid eftersom vi hade varit på strålande trevlig grannfest i Enskedes vackraste trädgård hela eftermiddagen. Så senare på kvällen beredde jag denna så enkla men goda maträtt. Rensade två fylliga och guldglänsande böcklingar omsorgsfullt, rörde ihop en äggröra med 5 ägg, 5 msk matlagningsgrädde samt vitpeppar och salt. Givetvis riktigt smör i kastrullen. Lade upp detta lite attraktivt på tallrik tillsammans med böcklingen, klippte över gräslök och spred en solfjäder av tomatklyftor vid sidan. Knäckebröd till det. Hade jag inte klämt några Coronas tidigare på dagen, hade en immande kall pilsner fått göra sällskap.

Ljuva sommar

Jahaja. Tillbaka efter en inte fullt så solig semester som jag hoppats på, men o så skön ändå. Sex veckor tillsammans med barnen och M, bland annat i hyrda stugan i vackra Roslagen (som vi efter fyra veckor gav upp efter total mygginvasion) och sedan lite hopp till svärmor (bilden nedan är från hennes underbara badklippa som vi fick två riktigt riktigt fina dagar på, i 28-gradig värme och inte alls så mycket alger i vattnet) för att slutligen ta en helgrunda med F till mina föräldrar i Grebbestad. West coast på slutet alltså och oj vad härligt att efter två års frånvaro få vila ögonen på kala klippor med gråsilvriga sjöbodar och insprängd ljung i full violett blom; havets oändlighet där utanför och flyta som en kork i salt vatten med lyckligt tjoande F böjd över krabbhinkens egenfiskade små rackare.

Matupplevelserna har varit många och härliga, innovativa ibland med trasig spis utan fungerande ugn och bara två plattor. Jag vet inte riktigt var jag ska börja... Jo! På Väddö! Eller närmare bestämt Muskö rökeri - en liten gårdsverksamhet med butik som ligger mitt emellan Norrtälje och Grisslehamn, en kilometer in på avtagsvägen mot Simpnäs (följ skylten "Rökeri" - öppet tisdagkvällar efter 16.30). Vilken otroligt god alrökt skinka de har! Och då är det stora maffiga bitar skinka som hängs in i röken - inte nån formpressad fejk - innan rimmad i saltlag och till sist hårdrökt med alved. Nyrökt säljs den sedan på plats och det är en mjäll och fin skinka som nästan smälter på tungan. Den åldras tyvärr inte med den äran om man köper uppskivad i plastförpackning, men om man inte orkar åka upp till gårdsbutiken, finns den på ICA Maxi i Nacka. Kom ihåg att förbruka så snabbt som möjligt!

Vad kan man då använda denna läckerbit till? Som sagt hårdrökt, vilket kanske kan få vissa att backa. Men på färskt bröd med stark ost som konkurrent om smaklökarna och därtill en stark café au lait är en gudomlig fika. Eller bräckt i lite smör på rostat bröd och stekt ägg till lättlunch. På Gräddö valde jag att improvisera ihop en potatisomelett för två personer som blev fantastisk, enligt följande:

Finhacka 2-3 msk gräslök. Strimla några skivor Väddöskinka - kanske 100 gram. Skär upp 5-6 rejäla skivor av stark ost - Västerbotten, lagrad Präst eller dylikt. Skala och skiva 2-3 kokta potatisar. Vispa ihop 4 ägg med 4 msk vatten, en nypa salt och några varv på svartpepparkvarnen (alt. vitpeppar). Stek potatisskivorna gyllenbruna i olivolja, peta i lite mer olja och vält sedan i äggblandningen. Rör runt lite försiktigt med slev eller stekspade tills omeletten börjar stanna. Lägg på ostskivorna för att smälta ned och när stekytan sedan är vackert brungul (lyft försiktigt och kolla) och ovansidan upplevs ha en viss krämighet är det läge att sprinkla på skinkan och gräslöken för att sedan snyggt välta upp omeletten med en snygg vikning på ett serveringsfat. Första tillfället jag gjorde detta hade jag en fint fungerande teflonpanna och det blev kalassnyggt. Därefter fick jag till hands en mindre bra panna och resultatet fick mer likhet av Freddie Kruegers ansikte, men vafan - lika gott är det! M och jag delade denna omelett med stor njutning och härligt mogna körsbärstomater vid sidan om.

Det var det. Fortsättning med nya spännande recept följer inom den närmaste tiden. Tjing!